Den snälla häxan Befana 2017 med säcken full av … snö!

Efter fyra dagar med snö och sol förändrades gatorna, stränderna och trädgårdarna. Befana har spelat oss ett ordentligt spratt men en rolig lek varar inte länge! I dag håller snön på att försvinna.

Förra snöfallet i Mancaversa var för 16 år sedan, i december 2001: ett väder att fotografera (åtminstone berättar man så för mig: jag var inte här). Snöfallet dessförinnan var 20 år tidigare: i januari år 1980.

Marisa som är född för ett bra tag sedan säger att hon aldrig har sett eller hört talas om ett så kraftigt snöfall. Vi skyddas av en bergskedja bakom och havet framför oss: vanligtvis passerar molnen snabbt (och faktiskt efter lite regn vid S.Martino var det två månader sedan som man såg en droppe!).

Annat kan det vara i sydliga Apulien! Typen av snö (söndersliten av en kraftig nordanvind) har ingenting att göra med hur vatten beter sig – den snön, under åren, ser man som några flingor. Det här är sodasnö, i stora flingor, mjölkaktiga, som fäster sig utan svårighet även på vertikala väggar. Flingorna fladdrar som stora fjärilar utom säsong och täcker allt. Ja, om kylan vore i någon schweizisk kanton men vi är fortfarande i Salento. Vid snöfall växlar det emellanåt, plötsligt, en klarblå himmel och en strålande sol. Under ett av dessa uppehåll utnyttjade vi tillfället, trots temperaturen på cirka noll grader, för en vacker promenad till havet, från Mancaversa mot parken Parco Regionale del Pizzo. Den vackra stranden dei Cavalli framstår på ett sätt som i sanning är ovanligt och som sommargästerna säkerligen inte kan föreställa sig. Längs havet ses, med snön i fjärran mot havet, agaveträden i färd med att blomma, kaktusfikonen i vintertid tyngda av frukt (opuntia dillenii), palmerna med sina solfjädersformade blad: allt har ändrat utseende.

I trädgården har citrusfrukterna sin lena yta men kyliga kapuschong, rosmarinen, bouganvillean har blommor som sticker upp ur snön. På kvällen sjunker temperaturen till under noll grader och en hinna av is bildas nere i de mest oväntade hörnen: det är bäst att stanna hemma! Vi hoppas att det snart är över och att Befanas stora snöoväder bara blir ett minne för många år framöver.

Emellertid, medan dagarna går, håller en hörsägen på att spridas som utgör en förhoppning: Xilella bakterien som skadar oliverna skulle få ett bakslag av all denna is. Detta upprepar vi förhoppningsfullt när vi träffas och och det värmer hjärtat: således hade Befana gett oss den bästa present som vi skulle kunnat önska oss!